Det är de små detaljerna som gör det.

Plötsligt kom den Lidnerska knäppen. Den gudomliga ingivelsen. Den förlösande insikten. Helt utan någon form av förvarning. Kombinationen av persedlar som skulle komma att förändra allt. Skapa en helt annan apparition. En fullständigt annorlunda uppenbarelse. En helt ny image, som Engländaren plägar uttrycka sig.

För betraktaren kan det framstå som nästan för enkelt. Men, så är det ofta med det geniala. Det genialt enkla, brukar man ju säga. Bland annat sägs detta ju ofta om riffet i Beethovens femma.

Jag kände direkt en oerhörd tillfredsställelse. Redan innan jag lät översätta min idé i praktiken. Det fanns inga tvivel. Detta var lösningen. Detta var frigörelsen från tjugofem år av utsatthet och skodonsrelaterat utanförskap. Nu var snart dags för mig att kliva in i värmen igen. Få full acceptans. Drösvis av respekt. Beundran och positiva tillmälen från Tectylkollegorna. Måhända är du nu dags för mig att bli en sådan där influerare. Det är i sådana fall på tiden.

När jag väl trädde på de väldigt rockiga tubsockorna med Stonesprägel, för att sedan ta på de hittills så bespottade sandalerna förstod jag hur rätt min initiala känsla var.

Med detta lär jag, säkert som amen – (eller säger man ahen numera?) – i kyrkan, sätta en trend inom rockvärlden. Ja, kanske långt mer än så. Kanske alla isolerade människor runt om i världen följer med på tåget. Ser klokskapen och förnuftet i detta. Vi får, efter tusentals år bråk och stridigheter, till slut något att ena oss omkring.

Tillsammans skapar vi sedan en värld i sandalsk harmoni. Enade kring våra luftiga och fotriktiga skodon, kombinerade med Rolling Stones-tubsockor, blir det då sedan äntligen fred på jorden. Är det inte ändå tid för det, gott folk? Allt blir lite mer rockigt och glatt. Och, Tectyl blir en symbol för fred, enighet och samförstånd. Och, Richards och Jagger får royaltisen.

P.S. Å andra sidan, slog det mig då tankarna for iväg, skulle en väg till fred kunna vara att hela världen idkar social och rumslig isolering. Då blir det ju också himla svårt att bedriva krig och andra tarvligheter. Men det är ju en annan historia. D.S.

P.P.S. Ett stort tack till min älskade dotter Ingrid, som hade den goda smaken att ge mig dessa Stones-sockor i födelsedagspresent. Hon bidrar därmed till världsfreden. Ingrid har befunnit sig i ”husarrest” i det hårt Coronadrabbade Barcelona sedan två månader. Vill sig allt väl får vi äntligen hem vår kära dotter om bara några dagar. D.D.S.