Det tar ett tag, och ett antal repetitioner, innan telepatin riktigt sitter. Innan kommunikationen sker obemärkt, via osynliga bredband. Men när det väl har hänt så är förändringen radikal. Plötsligt sätter man nya låtar i ett nafs. Gamla låtar som redan har nötts in, lyfter några snäpp och låter ännu bättre. Felfrekvensen reduceras och skulle man halka fel så är man mycket snabbare tillbaka på spåret. När alla spjäll har öppnats och musikens flöde inte hindras av brister i kommunikationen, då inträder det där tillståndet av ett utsträckt nu. När tiden ställer sig givakt, andäktigt avvaktande. Då närvaron är total och koncentrationen så fullständig, men ändå avspänd. När varje cell i kroppen och skrymsle i själen svänger med och blir till ett med tonernas och rytmernas universum. Då det är gott att vara, leva och lira.

Orderboken fylls så smått på och vi har nu ett antal spelningar på gång, bland annat på Berns, vilket känns riktigt skoj. Då ska vi ta med oss det själsliga bredbandet och dela med oss av vår eufori.

Mvh
Sten