Stor förstämning inom Tectylsfären. Stjärna återfaller i sitt beroende.
I dessa besynnerliga tider, då inget är sig riktigt likt, är nu rykten åter i svang.
Ryktena ger vid handen att det senaste tillskottet till den gyllene fyran, Tomas Bernström, åter har tagit ett återfall.
Vi vill därför direkt möta detta med denna förtydligande information:
Tomas, kom in i denna tuffa värld för bara sju år sedan. Direkt från ingenting, till rockvärldens hetaste, hänsynslösa och krävande epicentrum. Tectyl var väl införstådda med att det var ett riskfyllt projekt. Det vi stod inför var att ta in en inbiten trubadur och göra honom till en rockare. En oskuldsfull och oskyldig yngling från en av Uppsalas perifera kåkstäder. Visserligen inte en av de mest utsatta, men ändå, en av de där man aldrig vet hur grannskapet har danat karaktären.
Vi i Tectyls kärntrupp var dock helt på det klara med att Tomas präglats och i många stycken formats av trubadurskapet. Som en sådan såg vi honom för första gången, då han och en kollega, var pausunderhållning under en av Tectyls spelningar. Visst såg han lite valhänt ut. Lite blyg och försagd. Liten till växten, vilken ingen kan lägga honom till last (Inte många från Storvreta och Skuttunge sägs blir längre än så), och med i övrigt en oskyldig uppsyn. Sådana handikapp kunde vi leva med. Vi hade ju ändå klarat oss alldeles utmärkt hittills med en kortväxt hälsing på bas. Till basistens fördel talar att han med tiden kompenserat sin ringa längd genom att växa på bredden. Längden spelade alltså inte någon roll. Frånvaro av längd kan dessutom hanteras genom höga scener, platåskor samt, sist men inte minst, genom att i det längsta undvika att placera dessa musikantminiatyrer i närheten av den fullvuxne sologitarristen. Därmed kan man undvika den brutalt bjärta kontrasten mellan en stor artist och de som inte nått motsvarande höjd.
Det som gjorde oss mer oroliga var hans rötter i visornas värld. Alla vet vi ju hur detta visgift kan påverka hur man kommer att utvecklas. Har man plinkat Bengt Sändh, Finn Zetterholm, Evert Duva tillräckligt länge, så sätter det sig sina spår.
Således har vi sedan Tomas inträde arbetat hårt med att bryta beroendet av visor och försöka tvätta bort spåren av trubadur. Hittills har det gått över förväntan.
Sedan kom pandemin! Social isolering och distansering. Inställda turnéer, arenaspelningar och repetitioner. En livsfarlig situation för människor med beroendeproblematik. Man läser nästan varje dag om hur människor, som nu sitter i sin ensamhet och arbetar, faller för frestelserna.
Trots att Tomas är en uppburen rockstjärna är han ju ändå bara, i grund och botten, en människa. Vi försöker därför ha viss förståelse för det vi får höra.
Trovärdiga källor uppger att Tomas vid ett flertal tillfällen dragit sig undan till sitt garage med sin akustiska gitarr. Något senare hör man de omisskännliga ljuden som brukar sprida sig runt trubadurer. Det råder således inga tvivel om att han fallit tillbaka i sitt vismissbruk.
Det som gör oss om möjligt ännu mer oroliga är att samma källa låter meddela att han nu tar till ännu tyngre visor än förut. Det talas om att han, när han tror att ingen hör, tar till så tunga grejor som Turid, Bernt Staaf och Alf Hambe.
Styrelsen i Tectyl har därför skyndsamt tagit fram ett åtgärdspaket. Först ut av en rad åtgärder följer regelbundna hembesök. Vid dessa görs noggranna inspektioner i avsikt att undersöka om nya återfall skett. Vid det första besöket beslagtas dessutom strängarna på hans akustiska gitarrer. Vid tredje besöket påbörjas virvelterapin. I korthet innebär den att vår trumslagare Burvall genomför virvlar, med sina grövsta stockar, på Tomas bakhuvud. Virvlarna genomförs vid varje terapitillfälle i tre omgångar, á fem minuter. Syftet är givetvis att, genom detta upprepade fysiska trauma i närheten av lustcentrum, decimera impulserna från det samma. Därmed bör vi kunna bromsa vissuget redan vid dess källa.
Säg det onda som inte för något gott med sig. Trumterapeut Burvall håller sig nu i god form genom att virvelbehandla sin bandkollega och olycksbroder.
