Idag visade divorna i det legendariska rockbandet ännu en gång att de minsann inte enbart frotterar sig med andra världsstjärnor, Polarprispaneler, skitförmögna odräglingar och fotomodeller från Victorias sekret och andra avsöndringar.
Som om det vore det mest naturliga i världen gick bandet mangrant till Studenternas idrottsplats i avsikt att övervara Uppsalalaget Sirius hemmamatch mot bibelbältets stolthet, Jönköping södra. Visserligen gick de in via VIP-ingången (VIP= Väldigt Imposanta Personer) och åt en dräglig middag i det lika VIPigga tältet. Någon måtta för det ju ändå vara på folkligheten. På läktaren satt de dock, som framgår av osjälvisbilden, mitt ibland de vanliga människorna.
Hasse, som flera gånger blivit misstänkt för misshandel, då han ofta slår utan sans och behärskning på sina helt oskyldiga trummor, hade packat sin portfölj av äkta läderimitation. Med sig i den samma hade han bengaliska eldar, knogjärn, stilettbatong och spanska ryttare. Givetvis fanns där även en termos med varm glögg.
När vi väl fått honom att förstå att det inte var AIK som var på besök lät han sina attiraljer förbli i portföljen. Nja, med undantag för glöggen förstås.
Basisten Dan, som vaknade till en stund strax innan halvleksvilan och ställde den högst befogade, men på bristande allmänbildning och ringa erfarenhet baserade, frågan varför de 22 kortbyxklädda herrarna i de två lagen inte kunde ha var sin boll. Då hade man ju helt kunnat undvika allt detta käbblande om samma boll. På det sättet hade det ju dessutom blivit flera mål, hävdade han bestämt.
Vidare ondgjorde han sig över den svartklädde man, dessutom utan något nummer på ryggen, som till synes utan någon funktion sprang runt bland männen som jagade en och samma boll. Till råga på allt spelade han understundom på en illa stämd flöjt. Och, när han han gjorde det stannade allt liksom av. Sedan somnade han om.
Skuttunges svar på Zlatten och tillika kompsolisten Tomas tjatade envetet om att det inte var riktgt rättvist. I och med att Jönköping kommer från bibelbältet så har de säkert försänkningar hos gud. Enligt honom var det närmast att betrakta som någon form av dopning om man hade gud på sin sida.
Matchen slutade oavgjort, vilket får betraktas som en form av gudomlig rättvisa.
Det enda smolket i Tectyls bägare var väl att man efter matchen tvingades skriva autografer till publiken. Vad annat var att vänta. Efter att ha skrivit 4936 autografer lämnade stjärnorna Studan, något avdomnade i handlederna
