Så kom då kvällen då Tectyl åter skulle lira på Queen Victoria, i sällskap med ytterligare fyra gäng. Åtta band blev det således inte. De fem gäng som kom utgjorde dock en kul blandning av stilar. Först ut var ett gäng som lirade habil country. Mjukt och melodiskt med inslag av akustiska instrument. Sedan övertog Överrock scenen och spelade svenska rockklassiker – med den äran. Det hedrar dem att de tar vara på den skatt som få andra gör, Nationalteatern, Tomas Ledin, Magnus Uggla.
Sen kom vi och körde Where have all the good times gone?, Let it all go, Daytripper, Boys are back in town, Shake your moneymakeroch House is rocking. Det kändes som det satt, redan från början. Telepatin och psykologin fanns där. Ögonkontakten, glädjen, svänget som kom där av. Intressant var det också att ge järnet från första till sista låt. Vanligtvis har man trettio, fyrtio låtar på sig att få upp farten.
Efter oss kom Jelly Bellys och körde sextiotal, på sedvanligt proffsigt sätt. Vi har haft JB som gästband, för länge sedan, och de höll stilen.
Sist ut på scenen klev ett gäng hårdrockare. Och hård rock blev det. Högt, skitigt och svängigt. En bra blandning som sagt var.
När kvällen var slut kan vi konstatera att detta inte var den sista spelningen på QV.
God natt! Eller så är det helt enkelt dags att säga god morgon.
Mvh
S
