Nyss hemkommen från repetition. Svettig och lite trött i rösten. Svininfluensan går så sakteliga ur systemet – hoppas jag. Rösten höll inte riktigt. Hostan gjorde sig påmind. Näsan fortsätter att rinna, trots snart tio dagars sjukdom. Trist! Trots allt som var emot mig gick liret riktigt bra och vi fick sväng och känsla i musiken. Bitarna börjar verkligen falla på plats och snart infinner sig den genuina telepatin, den trådlösa kommunikationen. Alltid lika fascinerande när man får uppleva känslan. Något som inte kan beskrivas i ord men som är starkare än den mustigaste prosan. Toner som virvlar omkring, vibrationer och svängningar i luften som gör att man lämnar det torftiga vardagen och lyfts upp till en högre sfär.